Lyssnade på studio etts debatt mellan Jonas Sjöstedt och centerns Annie Lööf tidigare ikväll. Att Jonas gick segrande ur den bataljen kanske inte var någon högoddsare. Men jag förvånades ändå över hur dålig Annie Lööf var. Hon lyckades t.ex. verkligen inte övertyga mig om resturangmomssänkningens förträfflighet.
Hon hade väldigt vaga argument. Och när man tittar på hennes blogginlägg “momspromenad för fler jobb” har jag svårt att se var jobben ska komma ifrån.
När vi nu sänker restaurang-och cateringmomsen… skapar vi förutsättningar för dessa företag att öka marginalerna
Alltså det verkar inte vara omsättningen som ska ökas, dvs att fler äter på resturang, utan företagen ska få bättre marginaler. Och varför gillar man höga marginaler i företag? jo för att det ger mer vinst till ägarna! Hon fortsätter:
För en del kommer det innebära att man kompetensutvecklar sin personal och investerar i företaget. För andra innebär det nyaställningar och några väljer sänka priset.
Tillåt mig att vara skeptisk till att de ökade marginalerna kommer gå till kompetensutveckling. Och frågan är om en sådan ens skulle skapa nya jobb? Men det är möjligt folk kommer säkert vallfärda till sveriges kafeer när nya högutbildade baristor gör kaffe som att vi levde i Italien.
Det är slående att hon inte lägger något större värde i en prissänkning utan ser den eventuella sänkningen som något sekundärt. Vilket för mig känns absurt. Kopplingen är ju uppenbar: sänkning av pris -> potentiell ökning av efterfrågan -> behov av mer personal -> nyanställningar. Utan en ökning av efterfrågan inga nya jobb!
Men i Annie Lööfs värld kommer företagen anställa bara för att de känner för det. Jag trodde att en nyliberal som henne var mer cynisk än så.